Satt och pratade med mamma om allt mellan himmel och jord i nästan 1h, var riktigt trevligt att få sitta ner och bara prata, om allt, med henne. I slutändan så är det nog bara hon som förstår sig på mig, kan ju delvis bero på att jag är hennes dotter, men....
Ibland kan det vara rätt så jäkla skönt att få berätta allt man känner om saker och ting, positiva som negativa, för någon, att själv få vara den som pratar och inte behöva lyssna på någon.
Känner mig lättad på något sätt efter vår korta pratstund, känns rätt bra med tanken på att jag (har varit) är väldigt stressad jämt och ständigt.

Nu blir det att plugga lite biologi innan jag går och lägger mig.